Det finns fyra perspektiv på kön: biologiskt, juridiskt, socialt/kulturellt och mentalt. De här olika kategorierna används för att få en bättre förståelse av vad kön är och kan vara. Men kanske går de även att använda för att förstå olika dimensioner av plats?
Det som gör att en översättning från kön till plats blir komplicerad är att definitionerna av plats ofta handlar om både den rent fysiska platsen och de människor som bor där. Medan kön enbart handlar om individen. Men vi tänkte ändå göra ett försök.
I nedanstående illustration av plats har vi låtit oss inspireras av Frida Ohlsson Sandahl
Geografisk plats har med den fysiska platsen att göra, det vill säga hur den fysiska platsen faktiskt ser ut. Det handlar om såväl naturgivna förutsättningar som befolkningsmässiga. Skog, fjäll, jordbrukslandskap, kust, inland, bebyggelse, befolkningstäthet och så vidare. Vi har olika namn och begrepp för att beskriva en plats; glesbygd, landsbygd, skärgård, tätort, förort, stad, storstad och så vidare. På samma sätt som biologiskt kön är en glidande skala som bestäms av inre och yttre könsorgan, hormoner och kromosomer, så är även geografisk plats en glidande skala mellan land och stad. Att kategorisera varje plats som antingen det ena eller andra är alldeles för grovt.
Social plats syftar på hur platsen och dess invånare uppfattas av samhället – vilka förväntningar och föreställningar som finns kring platsen och de som bor där (motsvarighet till genus). Det vill säga, det syftar till platsen som social och kulturell konstruktion, där landsbygden ”görs” i förhållande till staden. Här kommer den urbana normen in, liksom den territoriella maktordningen. En plats kan exempelvis klassas som tätort eller stad utifrån dess fysiska förutsättningar, men ändå betraktas som landsbygd.
Mental plats är den självupplevda platsen. En person kan befinna sig på en plats som inte klassas som landsbygd (av exempelvis SCB eller Tillväxtverket), men som för den personen ändå upplevs som landsbygd.
Juridisk plats är kanske det svåraste begreppet att översätta. När det gäller juridiskt kön är det något som bestäms av barnmorskan, enbart utifrån yttre könsorgan. Den som har snopp får det juridiska könet pojke och den som har snippa får det juridiska könet flicka. Detta trots att vi vet att det är betydligt fler faktorer som avgör det biologiska könet, och att många är varken det ena eller andra. När det gäller plats finns det ingen riktig motsvarighet i juridiska termer.
Om vi ser till den juridiska klassificering som sker i samband med att vi föds så är det den plats som barnet är folkbokfört på som är juridiskt styrande. Det vill säga församling, kommun och län. Det är det som avgör var du ska gå och rösta, var du ska gå i skolan någonstans och vilken vårdcentral du tillhör. Din juridiska koppling till en plats ger dig sedan olika möjligheter att delta i samhället och få del av samhällets service. Din plats avgör exempelvis om du får rätt till skolskjuts eller om du har rätt till anropsstyrd kollektivtrafik. Den juridiska platsen har med denna definition inget med platsens fysiska attributen att göra, utan följer rent administrativa gränser.
Det finns också en rad mer eller mindre vedertagna definitioner av platser, som i regel avgörs av olika aspekter av täthet. Några inkluderar även möjligheten att resa och pendla. SCB har exempelvis en definition för tätort. Jordbruksverket har en annan för att klassificera landsbygds- och glesbygdskommuner. Men att kalla detta för juridisk plats har sina svårigheter eftersom dessa definitioner oftast används för att presentera statistik och göra analyser, inte för att exempelvis fullfölja det offentliga uppdraget. Så kanske dessa definitioner istället går in under ”geografisk plats”.
Cis och trans
Ytterligare ett steg i att tillämpa definitionen av kön på plats är att arbeta med cis- och transbegreppen:
Cis är ett latinskt ord och betyder ”på samma sida”. En cisperson är en person som har alla perspektiv på samma sida. Det innebär exempelvis att en kvinna som är biologiskt och juridiskt kategoriserad som kvinna också identifierar sig som kvinna samt uppfattas av andra som kvinna. Alla fälten i figuren ovan faller alltså ut i samma kön.
Pratar vi cis utifrån plats skulle därmed en person på en plats som rent fysiskt och definitionsmässigt är tydligt landsbygd eller stad, betraktas av andra som lantis eller stadsbo samt själv känna sig som lantis eller stadsbo (med allt vad det kan innebära).
Trans betyder över eller överskridande och är motsatsen till cis, vilket betyder att en transperson inte entydigt identifierar sig som det ena eller andra utifrån de olika perspektiven på kön. Hen kan vara kategoriserad som kvinna utifrån det juridiska könet, ha ett biologiskt kön som vare sig är man eller kvinna, uppfattas som kvinna av andra och själv identifiera sig som man.
Vad är då motsvarigheten för plats? Eller för de som bor på olika platser? Förmodligen är transbegreppet det som är mest naturligt att jämföra med. För trots vår strävan efter dialektik, det vill säga vår vilja att kategorisera världen utifrån motsatser, där allt är antingen det ena eller andra, så är det sällan så verkligheten ser ut. Och definitivt inte när det gäller plats.
I takt med den tekniska och digitala utvecklingen blir i detta avseende den fysiska platsen mindre betydelsefull. De flesta, oavsett var de bor, är del av samma informationssamhälle, samma kulturella och sociala sammanhang och samma (kapitalistiska) system. Samtidigt som de kan betraktas som tillhörande en helt annan kategori med helt andra kännetecken. Du kan bo på flera platser i livet eller under samma tid i livet. Du kan rent fysiskt befinna dig på en plats och samarbeta med människor som befinner sig på helt andra platser och därmed mentalt dela samma värld. Du kan betraktas som en lantis och samtidigt ha 15 minuters resväg till en storstad. Du kan bo i stan och samtidigt känna dig som en lantis. Och så vidare.
Den viktigaste reflektionen vi kan göra är att vara medveten om att det finns olika dimensioner av plats och att vara medveten om vad vi avser när vi pratar om plats. Och på samma sätt som vi kan osynliggöra och exkludera människor när vi pratar om kön utifrån en tvåkönsnorm och ett cis-tänk så kan vi även göra det när vi pratar om platser och de människor som bor där.