Myter

Alla platser är förknippade med myter. Som på det ena eller andra sättet förstärker eller kanske passar in i den normbildning och den maktrelation som råder. Och som är mer eller mindre sanna. Vi vill bidra till en mer nyanserad bild genom studier och forskning som faktiskt säger något annat. En motbild till det vi så ofta hör. Och med detta menar vi inte att de ”reproducerade sanningarna” inte är sanna. Men de säger kanske inte hela sanningen?

#1 I staden råder en större öppenhet och mångfald

 

Segregation i Stockholmsregionen, av Jan Amcoff Uppsala universitet, Thomas Niedomysl Lunds universitet, mfl.

Studien visar på en hög och ökande segregation i stockholms län. Mest anmärkningsvärd är den starka ökningen av den ekonomiska segregationen där fattiga är mer isolerade idag än tidigare och där stora delar av fattiga individers omgivning består av fattiga. Än mer isolerad är gruppen rika som lever mer åtskillt än tidigare och som i allt större utsträckning lever sina vardagsliv utan möte eller med få möten med fattiga individer. Även olika kategorier av utlandsfödda lever under allt mer segregerade boendeformer. Platser för möten mellan olika grupper av individer minskar eftersom barnen på fotbollsplan, dagis, skola, eller på stadsdelsområdestorget i allt större utsträckning präglas av isolering.

Allt om landet, Jordbruksverket

Segregationen är hög i stads- och storstadskommuner.

Vertikals.se, Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi

Segregation – faktorn som gör städerna till arenor för konfrontation?

#2 Homosexuella flyr från den intoleranta landsbygden

Beyond bright city lights, av Thomas Wimark Stockholms universitet

I argued that the rural-urban migration linked with coming out has been quite important for gay men in previous generations. I also argued, however, that this narrative is fading away and being replaced by another general pull of the city narrative. Thus, I show that individuals‟ identities are more encompassing and more complex than just a sexual identity and that the same applies for their migration paths. Gay men and lesbians have concentrated to cities because they imagined them to be tolerant, but that is not to say that there is actual tolerance there. Tolerance as measured by attitudes and actions has no significant relationship with the concentration of gay men and lesbians. Instead, the concentration seems to only be explained by the size of the population – the bigger the city, the higher the relative concentration of gays and lesbians. Intervju med Thomas.

#3 Innovationerna föds i stan

Är landsbygdskommuner vita fläckar på innovationskartan, av Lina Bjerke Högskolan i Jönköping

Den globaliserade värld vi lever och verkar i idag ställer andra krav på företagande än vad som var fallet för exempelvis 50 år sedan. Över tid har dynamiken ökat, trycket på förnyelse har hårdnat och betydelsen av innovationer kanske aldrig har varit viktigare. Detta gör att konkurrensen kan anses ha skärpts för företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad som är öppen för internationell handel, oavsett om de agerar på lokal, regional, nationell eller internationell nivå. Frågan är om landsbygden har något att komma med här? Är landsbygdskommunerna vita fläckar på innovationskartan? Nej! De största andelarna innovativa företag är inte i de kommunerna med de tätaste strukturerna. Det är företagen i det sydöstra hörnet av länet som uppvisar den största andelen av innovativa respondenter.

Det innovativa Sverige 2 (kap 4) av Joakim Wincent, Håkan Ylinenpää, Sergey Anokhin och Ylva Grauers Berggren

DEA-metoden ger insikter i – och belägg för – regional innovation där traditionell forskning inte kunnat identifiera någon innovativ dynamik överhuvudtaget. Tre län uppvisar betydligt högre teknisk förändring än övriga: Stockholm, Gotland och Jämtland. Det tyder på att deras referensteknik skiljer sig från den som gäller för de flesta andra län. Jämtland och Gotland kommer fram som regionala frontregioner i vår studie. Att icke-storstadslän som Jämtland och Gotland har höga poäng på innovativitet har sannolikt att göra med tre specifika förhållanden i dessa regioner: betydande investeringar inom turismsektorn, omlokalisering av olika statliga organisationer från huvudstadsregionen, samt statens roll och delaktighet i den innovativa verksamhet som äger rum i regionerna (innovationsprojekt). Men även de regionala högskolorna har troligen spelat stor roll.

#4 Landsbygden avfolkas och Stockholm växer med två busslaster om dagen

SCB Folkmängd i tätorter (bearbetad statistik)

Vid 1800-talets början levde 9 av 10 personer i Sverige på landsbygden och hade sin inkomst från jordbruk, skogsbruk eller fiske. Den omfattande urbaniseringen som ägde rum till följd av industrialiseringen 1870-1970 innebar en omflyttning av befolkning och arbetstillfällen från landsbygden till städerna. Flyttströmmen från landsbygd till tätort avstannade omkring 1970 och stabiliserades till en befolkningsfördelning där omkring 85 procent nu bor i tätorter (samhällen på minst 200 personer) och 15 procent bor på landsbygden. Trots att landsbygdens andel av den totala befolkningen varit i princip konstant sedan 1970-talet har en annan typ av urbaniseringstrend tagit vid. Under de senaste tre till fyra decennierna har en omflyttning skett från mindre till större tätorter och städer.

SCB Folkmängd 2013

Stockholms kommun ökar sin befolkning med i genomsnitt 45 personer per dag. Av dessa 45 personerna så är 24 en ökning som kommer av ett positivt inflyttningsnetto. Övriga 21 kommer av ett positivt födelsenetto. Endast 13 personer per dag flyttar in från platser utanför Stockholms län.

SCB, Dagens urbanisering – inte på landsbygdens bekostnad

Befolkningen i tätorterna fortsätter att öka samtidigt som landsbygdens befolkning nästan är oförändrad. Urbaniseringen sker inte längre genom stora omflyttningar från landsbygden till städerna. Tätorterna växer främst genom invandring och fler födda.

 Axess TV, stad och land en evig konflikt, urbaniseringen i Sverige, docent Jan Amcoff

Urbaniseringstakten i Sverige ligger runt genomsnittet för Europa

#5 I stan är man aldrig ensam

Ensamheten i Sverige 1985-2008 av Lars Tornstam Uppsala universitet mfl

Att alienation och rastlöshet är något som förknippas med den urbana ensamheten är något som får ett visst stöd i våra data. Att man i högre utsträckning upplever ensamhetskänslor i storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) skulle kunna bero på att man är mer anonym i en storstad och att sammanhörigheten är lägre, samtidigt som det kan vara svårare att lära känna folk, vilket skulle kunna orsaka ensamhetsupplevelser. Intervju med Lars Tornstam 

#6 Landsbygden har inte ett livskraftigt näringsliv

 

Platser är inte deras befolkningsutveckling, av Härifrån (källa från bl.a. SCB)

Vi låter alltför ofta befolkningsutvecklingen ta över hela vår föreställning om landsbygden. Och då blir den bristande kunskapen en utmaning. Man vet helt enkelt inte hur livskraftigt näringslivet är eller hur exempelvis tillväxten fördelat per invånare ser ut i olika kommuner.

LRF:s lönsamhetsbarometer 2016

Lönsamhetsbarometern visar att småföretagen i Dalarna hade högst lönsamhet under helåret 2015, med en lönsamhet på 25,9 procent av intäkterna. Västergötland- & Östergötlandsregionen var näst mest lönsamma, med 25,7 procent. Lönsamheten bland småföretagen i Västergötland & Östergötland drivs främst av lägre arbetskostnader. I Dalarnas fall är förklaringen enklare, man har helt enkelt högre intäkter, högre bruttomarginal, samt lägre kostnader på samtliga kostnadsposter än riket i genomsnitt. Småföretagen i Stockholm hade det tuffare 2015 och med ett genomsnitt på 6,4 procent av intäkterna var småföretagen i huvudstaden minst lönsamma i landet. Förklaringen är främst de höga personalkostnaderna i huvudstaden.

#7 Man lever mer ekologiskt hållbart i städerna

 

 

Cities and greenhouse gas emissions, av International institute for environment and development

Cities are blamed for the majority of greenhouse gas (GHG) emissions. So too are more affluent, highly urbanized countries. If all production- and consumption-based emissions that result from lifestyle and purchasing habits are included, urban residents and their associated affluence likely account for more than 80 per cent of the world’s GHG emissions.

Stadens ekosystem lever av andra ekosystem, av Formas

Städernas verkliga yta motsvarade 0.1% av regionens yta. Om man bara tittar på städerna så kan man få för sig att de har en liten relation till sin omgivning eftersom de är små rent ytmässigt. Men städers ekologiska fotavtryck är stora. En yta, som är cirka 200 gånger större än stadens yta, behövs för försörjning av timmer och livsmedel, och cirka 1000 gånger stadens yta behövs för upptag av koldioxid, kväve och fosfor.

Allt om miljö och hållbarhet på landet, av Jordbruksverket

Det finns framför allt två tydliga resultat. Det första är att Stockholmskommuner med högre inkomster ligger högt över rikssnittet på 8,8 ton per person. Anledningen är framförallt en stor konsumtion av varor som ger indirekta utsläpp. Det andra är att många kommuner som enligt vår definition kategoriseras som gles landsbygd ligger högt över snittet på grund av stor konsumtion av varor som ger direkta utsläpp.

#8 Det är trögtrörliga strukturer i periferin, och lätt att förändra strukturer i centrum

 

 

 

Structure and dynamics of core/periphery networks, av Ling-Yun Wu Institute of applied mathematics (Kina), mfl

The network periphery has higher variability, dynamics och evolvability, has fewer constraints, and is more plastic than the core. The development of network core increases network robustness and stability in large variety of real-world networks. This is mainly due to the rich connection structure of the core allowing a high number of degenerate processes, ensuring cooperation and prociding multiple options of network flow re-channeling when it is needed. The core has much less fluctuations than the periphery and has much more constraints, therefore changes evolves slowly. The integrative funtion of networks cores is an important step in the development of a large variety of complex systems.

 #9 Alla vill bo i stan

 

Ramboll för Bergs kommun, 2016

Nästan 4 av 10 vill bo på landsbygden inom fem år och 6 av 10 i åldersgruppen 18-29 år vill bo på landsbygden.

SBAB 2014

Vår undersökning visar att preferenserna är mycket heterogena, samtidigt som många absolut vill bo kvar på sin hemort har många andra inga problem att söka sig vart som helst i landet för att hitta ett jobb. Storstäder lockar många men en relativt stor andel tar också avstånd från urbaniseringstrenden och vill helst bo lantligt och dra nytta av den tekniska utvecklingen genom distansarbete.

Ungdomsbarometern 2013

34 procent av de som deltog i undersökningen vill bo på landsbygden eller i en mindre stad. Överlag är tjejer något mer positivt inställda till att bo på landsbygden och det ökar med åldern. Av unga kvinnor i åldrarna mellan 20 och 24 år vill hela 43 procent bo på landsbygden.

Sifoundersökning 2011

Allt fler svenskar vill bo på landet och suget är allra störst bland unga kvinnor, visar en Sifoundersökning. Hela 70 procent av kvinnorna mellan 15 och 29 år svarar i undersökningen att de kan tänka sig att flytta ut på landsbygden.

 #10 Landsbygden karaktäriseras av hög brottslighet

 

 

Nationella trygghetsundersökningen 2015, om utsatthet, otrygghet och förtroende, Brå

Avseende exempelvis hot, misshandel, sexualbrott, personrån, bostadsinbrott och bilstölder är utsattheten större i större städer och storstadsregioner än i mindre orter och på landet.

  #11 Landsbygden är ”vit” och monokulturell

 

 

 

Repopulating the swedish countryside, 2014, Hedberg, Haandrikman

Rural areas have often been treated as mono-ethnic and homogeneous areas, as compared to urban areas that are seen as dynamic and mobile areas. Recent discourses in rural studies have been questioning this idea, adding the perspectives that rural areas are constituted by mobilities, actively engaged in globalization processes, and characterized by ethnic diversity. As population decline is a constant threat to many rural areas, international migration flows can contribute to their repopulation and to a dynamic and transnational countryside. Our study shows that international migration to the countryside reveals a rich diversity in ethnicity and age. The results suggest a variety of migration motives.

Demografiska myter, 2012, pwc (skriven av forskare Stenbacka, Forsberg, Lundmark)

Landsbygden har alltid varit kulturellt heterogen men det mångkulturella har negligerats inom forskningen, och detta förhållningssätt har bidragit till att bevara synsättet att landsbygden är etniskt ”vit” och att andra inslag ses som (”felplacerade”) undantag. Men då negligerar man inte bara de mer nyanlända invånarna utan också den långvariga närvaron av utländska entreprenörers arbetskraft inom industrin, jordbruket och skogsbruket. Landsbygden är inte bara en miljö där en vit medelklass finner lugn och ro, utöver sina naturintressen och en passande boendemiljö, tvärtom befolkas landsbygden av många olika grupper. I studien över svenskars respektive flyktingars upplevelser av landsbygden som boendemiljö framkommer liknande berättelser och benämningar avseende landsbygden som boendemiljö trots att migranternas bakgrunder och upplevelser skiljer sig åt.

  #12 Bostadsbristen är ett storstadsproblem

Boverkets bostadsmarknadsenkät, 2014, Boverket (läget på bostadsmarknaden och bostadsbyggandet, xlsx)

Av tabellerna går att utläsa att det finns en obalans (underskott) på bostadsmarknaden i många kommuner, både stads- och landsbygdskommuner. Det finns även obalanser i bostadsmarknaden utanför kommunernas centralorter. Detta glöms ofta bort. Det som saknas är ofta bostäder för unga – mindre hyresrätter för de som skaffar sitt första boende. Det saknas även bostäder för de äldre som inte längre orkar bo kvar i sina hus. Detta skapar då flyttincitament.

 #13 Servicen minskar för att folk flyttar

 

 

 

 

Stat och regioner driver avfolkning och överhettning, pressrelease av forskare John Östh (UU), Jan Amcoff (UU), Thomas Niedomysl (LU), 2015

Stat och landsting är aktiva avfolkningsagenter som flyttar jobb och lönemedel till befolkningsrika kommuner. Vi kan se att de statliga jobben har flyttat betydligt snabbare än vad folket har flyttat efter. Privata företag flyttar däremot inte i samma utsträckning och det är de som går under om det inte finns lönsamhet i de bygder som staten flyttar ifrån.

 #14 Små (by)skolor är sämre skolor

 

 

 

 

 

Liten är naggande god – den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskning, av Cynthia Reeves (usa), Gunilla Karlberg-Granlund, 2008

Det finns inte hållbara kvalitetsargument för att lägga ner en liten skola. Små skolor har andra kvaliteter än stora och dessa kvaliteter måste beaktas då skolors framtid diskuteras. Elever från små skolor tenderar att klara sig bättre i fortsatta studier och i universiteten. Jämlikheten gynnas oftast bättre i små skolor än i stora. Små skolor fostrar bättre samhällsmedborgare än stora, mera engagemang och respekt. Tryggheten i en liten skola är avsevärt större. Forskningen antyder att det är skolans storlek ifråga om elevantal, inte klassens storlek, som är nyckeln till elevernas framgång. 

Long term effects of class size, av Peter Fredriksson (SU), Björn Öckert (UCLS), Hessel Oosterbeek (unit. of Amsterdam), 2011

This is the first paper that documents significantly negative effects of class size in primary school on adult wage earnings. This paper evaluates the long-term effects of class size in primary school. We use rich administrative data from Sweden and exploit variation in class size created by a maximum class size rule. Smaller classes in the last three years of primary school (age 10 to 13) are not only beneficial for cognitive test scores at age 13 but also for non-cognitive scores at that age, for cognitive test scores at ages 16 and 18, and for completed education and wages at age 27 to 42. The estimated effect on wages is much larger than any indirect (imputed) estimate of the wage effect, and is large enough to pass a cost-benefit test.

Skolestrukturen i Skaun Sentralisert eller desentralisert? av Liv Toril Petersen mfl, nordlandsforskning, 2001

Det tas utgangspunkt i L97, de formelle krav til skolen som denne gir, samt fra forsknings basert kunnskap, på bakgrunn av dette drøftes mulige sammenhenger mellom skolestruktur og kvalitet på tilbudet. Når det gjelder skoleutvikling, er det ingen grunn til å anta at den ene modellen er å foretrekke foran den andre. Heller ikke i forhold til elevenes skolefaglige utvikling, er det påvist at fulldelte skoler gir bedre vilkår enn fådelte. For elevenes sosiale utvikling synes imidlertid en desentralisert modell å gi klare fortrinn ved at elevene omgås flere aldersgrupper enn det de gjør i fulldelte skoler. En skolestruktur som innebærer minimalt behov for skyss av elever, er mest gunstig for elevenes fysiske og motoriske utvikling. For samarbeidet heim – skole synes en desentralisert skolestruktur å være den klart beste i forhold til å møte intensjonene i opplæringslov, læreplan og forskrifter om at elevenes opplæring i størst mulig utstrekning skal være en felles oppgave og et felles ansvar mellom skole og heim. Likeledes synes en desentralisert skolestruktur å ha det største potensialet ut fra lærerplanens intensjon om at skolen skal være en aktiv ressurs i lokalsamfunnet.

Annan relevant kunskap om (små) byskolor finns även att hitta här